Hur har min graviditet varit hittills?

2015-11-11 - 17:50:00 / 2 kommentarer ..


Min graviditet har varit väldigt bra enligt mig själv. Jag anser att jag har haft det väldigt bra om jag jämför mig med många andra som är gravida som verkar gnälla för minsta lilla, eller ser sin graviditet som ett handikapp. Enda sen början, redan långt innan dess har jag varit bestämd på att se min graviditet som något positivt och fint, inte som någon börda, som andra kvinnor verkar se sin graviditet som.

 

Jag visste redan 4 dagar innan beräknad mens att jag var gravid. Jag kunde inte hålla mig fyra dagar för att se om mensen kom eller inte, jag ville veta! Självklart var det lyckliga miner här hemma! Veckorna började rulla och magen svullnade ganska så direkt, tog bara ett par veckor efter testet så var magen framme. I början var jag ganska hungrig och åt dubbelt så mycket än i vanliga fall, mat var väldigt gott, haha! Ungefär i vecka 6 började mina morgon kräkningar, något som jag heller inte gnällde över, utan hade nästan gått och väntat på kräkningarna. Jag såg varje kräkning som något bra, då jag tog det som ett tecken på att allt var som det skulle och att den lilla växte. Jag mådde aldrig dåligt under kräk-veckorna, då jag kunde gå iväg mitt i frukosten och kräkas för att sedan komma tillbaka och fortsätta äta min frukost. Kräkningarna höll i sig ända fram till ca vecka 13 på ett ungefär.

 

Eftersom att magen svullnade ganska så tidigt i graviditeten resulterade de till att mina jenas inte gick att knäppa. Runt vecka 8-9 fick jag helt enkelt lägga mina jeans på hyllan och där efter har jag enbart använt leggins och kalasbyxor. Jag tycker att det är så himla skönt att strosa omkring i leggins och kalasbyxa tillsammans med ett linne och en kofta, eller en tunika, ska jag vara helt ärlig så saknar jag inte alls just nu att använda jeans.

 

Det största problemet, om man ens kan kalla de problem som jag har haft är att jag inte har kunnat sova på magen, såklart. Jag är en av de människor som somnar på magen och har väldigt svårt att somna på rygg eller på sidan. Men har löst "problemet" med hjälp av en amningskudde som jag fick av mamma, den sover jag med under nätterna för att få stöd och då känns det lite som att sova på magen, så den har fungerat jättebra.

 

Jag inga som helst besvär, har inte fått något ”ha-begär” efter något som många andra verkar ha som exempelvis choklad, lakrits eller apelsiner. Det enda är väll då att jag är lite gladare i mat än i vanliga fall när jag inte är gravid. Uppskattar mat som gärna är lite mer kladdig om man säger, såser, potatismos, gratänger, gryter etc. Mitt humör och tålamod är fantastiskt, jag har inte varit arg, sur eller något på ca 20 veckor, har ett bra humör oavsett vad som sker under dagen. Huden är också helt fantastisk, har inte haft så här fin hy sen tidig tonår, så jag hoppas att det håller i sig efter graviditeten också. Någon överdriven trötthet har jag heller inte känt av, snarare tvärtom att jag har så himla mycket mer energi än vad jag hade tidigare. Vilket känns så himla skönt nu när dagarna blir allt mörkare, att jag ändå har energi utan att behöva påverkas negativt av mörkret. Jag kan heller inte uppleva att jag är överkänslig mot dofter eller att jag känner dofter starkare som jag också läst att många andra upplever och påverkas av.

 

Foglossning och sammandragningar har jag ju läst om men inte riktigt kunnat identifiera det med mig själv. Jag har inte riktigt förstått vad foglossning är eller ”problem med fogarna” handlar om. Det är klart att jag har haft värk och ont kring magen och ryggen och att vissa kvällar har varit lite smärtsamma när jag ska ta mig upp ur soffan tex. Men jag kan inte direkt se det som något problem eller något jobbigt. För mig är det ganska självklart att man som gravid har ont, det ligger liksom en bebis i magen som ska växa till sig, det är klart att det gör ont när ens egna kropp också helt plötsligt ska börja växa för att ge plats åt den lilla. Jag vet inte om det är det som kallas ”problem med fogarna” att det gör ont kring mage och rygg?!

 

Den lilla i magen har även gjort sig hörd eller känd rättare sagt sen mitten av vecka 16, då jag började känna av de första små rörelserna. Därefter har rörelserna blivit allt mer kraftigare, det är väldigt tydliga sparkar och puffar redan, man ser till och med på magen när den lilla rör sig och puffar. Det har varit vid flera tillfällen att jag och Felix har sätt en stor bula på höger sida, det är oftast där dom starkaste sparkar eller puffarna är, vi tror att när bulan syns så är det lilla stjärten som putar ut. Det är ganska livlig bebis som rör på sig väldigt mycket, det känns väldigt tydligt när den vänder sig och så. Jag somnar oftast på kvällen men händerna på magen, jag tycker det är så mysigt att somna till rörelserna av bebisen.

 

En fråga som brukar dyka upp är om vi ska ta reda på kön, och svaret på den frågan är nej. Det spelar ingen roll vad det är som kommer ut, det är väll det som också är tjusningen med att vara gravid också, att inte veta vad det är för en liten person i magen, det blir mer spännande så. Sen kan man ju aldrig påverka vad som syns på ultraljudet, det kanske blir jättetydligt på något ultraljud om det syns en liten pillevink liksom.

 

Så mycket mer har jag väll inte att berätta. Som jag nämnde tidigare så tror jag att ens mående och upplevelser i graviditeten har med att göra vilken inställning man har till sin graviditet. Ser man graviditeten som något väldigt jobbigt, eller som en börda så tror jag att hela graviditeten blir fruktansvärd tung. Jag en teori om att barnet påverkas av den energi som mamman har. Är man väldigt tvär, skapar dåliga energier och liknande, så tror jag att bebisen känner av de och påverkas av dom energierna. Är man istället glad och positiv, så blir barnet också det i magen. Då jag tror att bebisen känner av mammans energi och att det även påverkar barnet efter förlossningen till att vara glad eftersom att bebisen har fått så mycket bra energier under den tiden i magen.

 

Såhär har det varit för mig hittills och nu är jag i vecka 19, på fredag går jag in i vecka 20, så vi är typ halvvägs nu. Den lilla är beräknad till den 31 mars.

 
 

Kommentarer
Marie -

Så mysigt, grattis! 😍

Svar: Tack! Känns himla mysigt faktiskt :D
Johanna Huhtala

2015-11-11 - 20:14:56

Åh va kul att få läsa! 😃 Stort lycka till med allt & hoppas man får fortsätta följa dig/er här på bloggen framöver 😘

2015-11-11 - 21:04:10

Namn Komma ihåg?

E-postadress

Bloggadress

Kommentera här

Trackback
  

Johanna Huhtala, 24 år. Bosatt i Västervik tillsammans med min sambo Felix. Den 31 mars 2016 är vi beräknade till familj ♥